Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett genus och maktperspektiv.Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning.I studien framkommer att genusmönstren är starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar..

Denna studie har gällt två tvillingars idiolekter, och undersökningen har sökt finna skillnaderna mellan deras talspråk. En idiolekt kan analyseras som resultatet av en människas identitet, register och anpassningen den gör till världen runtomkring sig. Resultaten av undersökningen har visat att informanterna Eva och Idas idiolekter skiljer sig från varandra på alla tre plan. Båda har ett ordförråd med hög stilnivå, även om Evas är mer akademiskt än Idas, vilket kan bero på att Evas studier är huvudsakligen på svenska medan Idas är på engelska. Eva är mer säker i sina uttalanden även om hon ofta påpekar att det hon säger är hennes åsikt.

Detta arbete bygger på videoinspelningar av samtal, där två elevgrupper löste vardera två uppgifter inom ramen för gymnasieskolans kurs svenska A. Syftet är att undersöka hur gruppsamtal kring språkliga frågor fungerar och hur eleverna använder i språksammanhang adekvata fackuttryck.Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs språksyn och begreppet närmaste utvecklingszon samt en sociokulturell uppfattning om språket som medierande verktyg för att uttrycka vår bild av omvärlden. Grundläggande är att individens språkutveckling sker genom kommunikation och samspel.Som analysverktyg fungerar teorier om samtalsstilar och skapande av gemensam mening. Särskild uppmärksamhet ägnas åt hur eleverna försöker skapa en fungerande kommunikation genom att använda stringenta uttryck i form av fackspråk.Analysen visar att eleverna, även då de är orienterade mot gruppen och mot uppgiften och med en asymmetrisk och samarbetande samtalsstil, brister i effektivitet då de inte använder ett gemensamt fungerande fackspråk. I fråga om en av de två uppgifter som eleverna arbetade med, valde eleverna helt enkelt en diskurs som möjliggjorde en privat kod.Arbetet belyser didaktiska problem i förhållande till uppgiftskonstruktion och undervisningens organisation och föreslår framtida forskning om elevers språkliga diskurs..

Syftet med den här studien är att undersöka hur man i serien Äkta människor väljer att återskapa talspråkliga fenomen som pauser, tvekljud, stamningar, reparationer och samtidigt tal, i dialoger beroende på om karaktärerna som talar är hubotar, en typ av robot, eller människor. Syftet är även att undersöka hur dessa dialoger förhåller sig till de två samtalsstilarna respekt- och hänsynsstilen och närhets- och engagemangsstilen beroende på talarens arttillhörighet. Materialet består av nio dialoger från seriens andra säsong som fanns tillgänglig på SVT play under vintern 2013?2014. Dialogerna transkriberades med hjälp av CA-analys.

BakgrundDenna undersökning är en del i utvärderingen av en utbildningssatsning, HOVIK ? hot ochvåld i Kriminalvården, som Kriminalvården genomfört under 2007. Målet var att skapa enbättre arbetsmiljö genom att förebygga hot- och våldssituationer och därigenom minskasjukskrivningstalen. Utbildningen innehöll självskydd (nedläggningsteknik) och?Vardagssamtal?, vilket består av de tre olika samtalsstilarna lyssna, instruera och vägleda.Dessa samtalsstilar är ett verktyg för kriminalvårdarna att använda i de samtal de dagligen harmed klienterna.SyfteVi vill i denna uppsats studera effekterna av en utbildningssatsning, HOVIK, som genomförtsinom Kriminalvården.